viktiga datum

Vinterdäck, bet in live och att ställa om klockan – viktiga datum i den svenska kalendern

Det finns många viktiga datum att hålla koll på i den svenska kalendern. Vissa dagar väcker bara vissa människors intresse medan andra är av vikt för i princip alla i landet. Till exempel måste alla följa reglerna för vad som gäller för vinterdäck medan datum för fotbollsmästerskap är viktiga för de som gillar bet in live. 

Plötsligt dyker ett datum upp som man såklart visste var i antågande men som ändå anländer som en överraskning. Oavsett om det handlar om premiären för en ny tv-serie eller det sista datumet att lämna in sin deklaration är det lätt hänt att bli tagen på sängen om man inte har uppsikt över sin kalender.

För den som är intresserad av bet in live på till exempel https://betinia.se/sv/liveär det till exempel viktigt att inte bara ha koll på när stora mästerskap spelas, utan när specifika matcher går av stapeln. Bet in live är något som sker medan matchen pågår och har man missat att skriva upp avsparkstiden i kalendern går det inte att spela i efterhand.

Att ge sig ut på vägarna utan vinterdäck när det råder krav på att ha dessa påsatta på bilen är inte bara farligt – det är olagligt också. Det är lätt hänt att man glömmer bort alla dessa olika datum för olika regler och händelser. Därför är det på sin plats att gå igenom några viktiga datum i den svenska kalendern.

Datum för vinterdäck

Det finns ett tydligt krav på när man i Sverige måste ha vinterdäck på sin bil. I perioden mellan 1 december och 31 mars måste personbil klass I, personbil klass II, lätt lastbild, tung lastbil, tung buss och lätt buss ha vinterdäck påsatta när vinterväglag råder. Dessa krav gäller också släpvagnar som dras av något av de precis listade fordonen.

Kravet gäller alla bilar på svenska vägar, såväl nationella som utlandsregistrerade fordon. Det är möjligt att ha både dubbfria och dubbade vinterdäck. Dessutom är det även tillåtet att ha så kallad likvärdig utrustning som till exempel snökedjor eller sandspridare som substitut för vinterdäck.

Vad som definieras som vinterväglag avgör polisen på den plats där du befinner dig. När det finns snö, is, frost eller snömodd på någon del av vägen räknas de som vinterväglag.

Vad gäller dubbdäck finns det ytterligare datum att ha koll på. Mellan 1 oktober och 15 april är det tillåtet att använda den här typen av däck. Det kan även vara möjligt att använda dem vid andra tillfällen men då krävs det att det är eller befaras bli vinterväglag. Inom spannet 1 oktober till 15 april kan du använda dubbdäck oavsett.

Sommar- och vintertid

Det har länge pågått en diskussion kring om sommar- och vintertid verkligen behövs i Sverige. Många tycker att det bara innebär onödigt krångel, medan andra uppskattar syftet med det – alltså möjligheten att utnyttja den ljusa delen av dygnet.

Oavsett vad man tycker om saken är sommar- och vintertid fortfarande något som man behöver förhålla sig till i Sverige. När man ställer om till sommartid vrids klockan fram en timme. 2023 skedde detta natten mellan lördagen den 25 mars och söndagen den 26 mars. Nästa år kommer det att ske mellan lördagen den 30 mars och söndagen den 31 mars.

Vad gäller vintertid är det en timme bakåt som klockan ska ställas. 2023 är det natten mellan lördagen den 28 oktober och söndagen den 29 oktober som gäller. Anledning till att sommar- och vintertid alltid ändras på helger är för att det inte ska påverka arbetsveckan för mycket.

Ibland kan det vara svårt att komma ihåg vad som gäller när. Ska klockan ställas fram en timme eller tillbaka en timme? En liten minnesregel som många använder sig av är att tänka att man på våren plockar fram utemöblerna medan man på hösten ställer tillbaka dem igen.

Röda dagar

Många har nog hamnat i den snopna situationen att man på en vardag beger sig mot till exempel Systembolaget för att där upptäcka att butiken är stängt. Ja just det, det är ju röd dag i dag, utbrister man för sig själv. Sammanlagt har den svenska kalendern 13 röda dagar. Vissa av dem kan byta datum medan andra alltid har samma. De röda dagarna är:

  • Nyårsdagen
  • Trettondag jul
  • Långfredagen
  • Påskdagen
  • Annandag påsk
  • Första maj
  • Kristi himmelfärdsdagen
  • Midsommardagen
  • Alla helgons dag
  • Juldagen
  • Annandag jul.

De flesta kalendrar har ofta dessa dagar markerade i just rött. Men för att ha lite extra koll på läget kan det ändå vara bra att lägga dem på minnet, så att man inte plötsligt står där och stampar utanför en stängd butik.

Att ha koll på när röda dagar är förlagda i kalendern är även bra om man vill planera in någon typ av fritidsaktivitet. Har man tur och en röd dag är placerad på en fredag eller måndag får man till exempel helt plötsligt en långhelg, med möjligheten att ge sig ut på en kortare resa eller att ta tag i något tidskrävande bestyr som har gäckat en.

Ansökning till universitet och högskola

Alla aspirerande studenter har några viktiga datum att förhålla sig till. Nämligen de sista dagarna för ansökan till höst- respektive vårterminen. Anmälan till höstterminen öppnar 15 mars och är öppen i ungefär en månad. Den sista dagen att ansöka är 17 april.

Vad gäller vårterminen går det att börja anmäla sig från och med den 15 september. Sista dagen är den 16 oktober. Det är möjligt att anmäla sig till vissa kurser och program även efter dessa datum. Om man vill ha så god chanser som möjligt att komma bör man dock inte vänta. De som anmäler sig för sent hamnar nämligen bakom alla som sökte i tid – oavsett hur bra betyg man har.

Mellan dessa två terminer går det även att studera sommarkurser. Anmälningsperioden för dessa är något kortare än vid de andra tillfällena. Den öppnar 17 februari och har 15 mars som sista anmälningsdag. Det bör även tilläggas att inte alla eftergymnasiala utbildningar följer dessa regler för datum. Yrkeshögskolor och folkhögskolor sätter till exempel ofta sina egna deadlines, som inte alltid överensstämmer med högskolorna och universiteten.

Författare

Eddy